Se7en (1995)

Eftersom filmen i skrivande stund firat femton år är det säkert flera av er som redan sett den, om filmen sen ska kallas Se7en eller ”Seven” kan vi diskutera en annan gång. Som sagt, många av er har säkert sett den innan och faktum är att undertecknad också kikat på den bitvis, eller ska man vara helt korrekt hade jag sett ganska exakt tre sjundedelar av den.

Kort och gott kan man säga att man kastas väldigt direkt in i filmens kärnprodukt, en mordutredning. Det här är givetvis otroligt positivt eftersom man inte hinner fundera speciellt mycket på om man är kissnödig eller inte, filmen har liksom redan börjat. Ett mord blir två som blir tre och ja, det rullar på tills det knappt lever några skådespelare värda att nämna. Känner ni mig vid det här laget så är nämligen ingen skådespelare värd att nämna, deras jobb går ut på att vara någon annan så att dyrka en skådis måste vara riktigt korkat – eller kan ni berätta hur era tio bästa skådisar är? Nej, jag menar inte vilka roller de spelat eller vilka priser de vunnit. Jag menar hur de är, personerna bakom rollfigurerna. Lite klurigt kanske?

Dessa sidospår, man blir tokig! Filmen är bra och det trots att den bygger på en massa religiöst jitter i grunden. Dödssynderna är givetvis konstruerade efter hur vi människor beter oss, efterkonstruktioner som ”av en händelse” passar perfekt in på personer som nått framgång och tappat den. Ni trodde kanske att jantelagen bara existerade i Sverige men då bör ni nog ta och tänka om både en och två gånger.

Minnesvärda delar, eller ska jag kanske säga min favoritscen, är den sista taxiresan där det faktiskt bjuds på en hel del tänkvärda repliker från mördarens sida. Poliserna, eller åtminstone 50% av dem, säger inte mycket som är värt att minnas. Mördaren säger i alla fall:

”Du lever för att jag inte dödade dig.”

Det var alltså den bästa repliken på knappt 90 minuter, inte illa va? Jag gillar den skarpt, även om man kanske bör höra den i sitt sammanhang. Annars vet jag inte riktigt vad man ska minnas, svårt att peka ut något specifikt från handlingen utan det blir någon form av helhet som känns ganska mysig på något sätt, kanske för att filmen slutar på ett sånt sätt som att den onda sidan vinner – det händer väl ändå inte ofta? Bör premieras.

De två sista morden är för övrigt sjukt lätta att lista ut, men det lär ju inte vara något oväntat för er vana filmnötare. Ganska löjligt att om man bara koncentrerar sig någon minut då och då hela tiden kan ligga före handlingen, till och med när filmen bara hade två minuter kvar kändes det som att jag låg före, märkligt. Ska man vara helt politiskt korrekt kan jag (tyvärr givetvis) meddela att det finns fel i filmen, en replik är inte alls genomtänkt och när man sett klart sex sjundedelar av filmens kärna så förstår man det utan problem. Fattar ni inte vad jag menar så har ni inte sett filmen eller kanske ätit för mycket chips och inte tittat/lyssnat ordentligt (om man ser en film på det sättet räknas det inte som att man har sett den, att en film står på i bakgrunden och man tänker på annat är bara för de som vill kunna skryta med att de sett flest filmer). Man skulle också kunna säga att ni inte lagt märke till felet eftersom filmen fått högt betyg på IMDb, jag menar den listan är ju helig? Patetiskt.

Nåja, vill ni veta vad som är fel i filmens manus så kan ni ju klura ett tag helt enkelt. I stycket ovanför borde det finnas tillräckligt med information för att ta reda på svaret även om det ”bara” är en av karaktärernas kommentarer som inte stämmer överens med handlingen. Nyfikna?

Man skulle kunna tänka sig att teamet bakom filmen ska ha ett uns av beröm då jag lyckades se hela filmen i ett svep men nej, tänk efter lite nu. Allt som allt har det säkert tagit mig fem-sex år att se den om man räknar från allra första början. Låt oss kalla det mindre bra, av handlingen då givetvis.

Se7en (1995): 4/10 på IMBd

Ni som inte sett Se7en, kan ni tänka er att se den? Jag menar den fick i alla fall en fyra! Vad säger ni som har sett den? Vet ni vilket fel jag syftar på?